FÖRLOT!

Oh, nej, jag tror inte att jag är någon slags Messias med min blogg. Helt ärligt så tror jag att folk skiter i om jag inte uppdaterar Hanna Fridén-likt hundra gånger om dagen. Jag tror till och med att folk skiter i om jag slutar skriva över huvud taget, det här är väl en kul grej men inget ni ligger sömnlösa om nätterna över att förlora om det skulle vara så.

Däremot... j a g behöver nog skriva. Och har inget emot om ni läser, jag välkomnar era besök här och ja, jo, jag går nog in på bloggtoppen lite då och då men det viktigaste är nog ändå avskrivandet av dumma incidenter, precis som man skriver av en gammal inventarie. Ledsamt nog har jag haft huvudet i molnen eller i sanden, jag vet inte vilket. Jag har gjort saker, men det är lite luddigt vad jag egentligen har gjort det senaste. Ungefär som att ha sina minnen på en armlängds avstånd. Jag förstår att jag jobbat, gjort serier, varit i London, druckit lite öl då och då och så vidare... men det har ändå varit lite distanserat från mitt eget huvud. So bare with me, people. Dumma saker slutar inte hända och jag kommer alltid behöva skriva om det.