lördag 7 november 2009

I can haz be JOBBIG som fan

Jo, ibland går jag folk på nerverna på olika sätt. Jag vet det. Efter en jobbig dag då jag knappt stått ut med mig själv tog vi oss ut på stan. Jag hade fått en inbjudan hit:

CLUB KARISMAKARISMA, KUNGSGATAN 19. ÖPPET: 22-04
Rek ålder: 25
22.00 drar Dj Gonzo igång på övervåningen med svängig elektronisk dansmusik.
23.30 öppnar vi upp nattklubben på undervåningen där Dj Andreas Agurré står för det bästa av det senaste inom dansmusiken!
Vi ser fram emot att se Dig i helgen!
Varmt välkomna!
//Fredrik Strömgren, Andreas Agurré, Pernilla Lundberg, Philip Corneliusson, Mats "Gonzo" Hultgren och Christoffer Falk

och tänkte what the heck, gratis inträde, lite premiärlycka och lite dans. Det blev aslyckat, vi dansade tills det gjorde ont och Elin nöp Rickard Olsson(Bingolott, någon?) i rumpen. Någonstans då tyckte vi att nej, nu får det vara nog. Jag försökte vara trevlig och prata med folk, men det missförstods eller nåt(snäll men speciell, glöm inte!), så jag höll käft och dansade istället. Body movin'!

torsdag 5 november 2009

Sett på Teve no. 2

Jag fick ett erbjudande om att få ett kreditkort idag med posten. Vet dom vad det är för dag idag? Det är TORSDAG, vilket betyder att LYXFÄLLAN är på teve. Programmet där deltagarna oftast får klippa sönder sina kreditkort för det är oftast skälet till att deras ekonomi är totalt fuckad. Nu har jag ju lite bättre minne än en guldfisk och skulle komma ihåg skälet nummer ett till att inte skaffa kreditkort även om det var... låt oss säga... onsdag (=lillördag!). Hur som helst. Jag säger tack, men nej tack.

onsdag 4 november 2009

Finaste bloggen

Jag är trött som fan, nästan så det känns som att jag ska kräkas eller kollapsa, kanske båda två (samtidigt vore ju en riktig hit!!). Ibland rycker jag upp mig och låtsas vara pigg, korta stunder är jag till och med det. Som idag när jag var snabb i huvudet nog att säga att Viktors I-phone bara behövde två mappar:
* Viktigt
samt
* Skit

Även om jag är trött för det mesta (ska gå och lägga mig), finns det alltid en blogg som får mig att skratta. Apans lilla blogg! Jag har pratat om korv sedan i lördags då Johan spelade upp låten Korven för mig. En liten glädjespridare och därför var det så passande, dagens inlägg i apans lilla blogg: "Men om man fick önska att allt var annorlunda så skulle jag kunna tänka mig att bli en korv."

Ok. Ni kan snabbklicka er till bloggen typ här

Gonatt.

tisdag 3 november 2009

Mansgris hottar upp

Jag zappade mellan kanalerna på teve. Överallt var det sport sport sport, förutom på trean. Där var det Hell's Kitchen. Gordon Ramsay är ganska underhållande, men det finns alltid någon eller några deltagare som retar gallfeber på mig. Ingen har någonsin varit så irriterande som den här idioten. Han sitter på allvar och säger att kvinnor inte duger till något, kvinnor kan omöjligt vara bättre än män på något alls, och så vidare och så vidare. Jag skulle så gärna vilja vara där, titta på honom på det där sättet och fråga "Har inte du åkt ut än?"

Pest eller kolera

Du väljer P-piller. Du kan få:
1. De gamla som ger dig tjurig skalle, lite finnar och kanske ökad vikt.
2. Ökad risk för blodpropp. I huvudet eller väl vald del av kroppen.

De som skriver ut pillren föreskriver (2), eftersom det minsann inte alls är säkert att man får en blodpropp och det är inte ens farligare än att vara gravid på riktigt. Säg det till de stackars satar som fått en blodpropp, troligtvis på grund av P-piller. Jag hörde om det här på radion förra veckan så det är väl lite utdaterat redan, nyhetsvärde sett, men jag anser att det är ständigt aktuellt. Jag har helt enkelt varit hos fittdoktorn lite för många gånger i år och fått höra bullshit som får mig att undra om barnmorskor(eller vad de nu har förbefattning) har suttit och sminkat sig igenom sin utbildning.

I dag känner jag mig rätt lugn. Så länge jag håller koll på mina blod­värden och äter min blodförtunnande medicin, är risken liten att jag ska få en ny propp. Men det känns tråkigt att jag måste leva annorlunda.

Jag har till exempel tvingats sluta med fotbollen, som jag har hållit på med sedan jag var liten. Medicinen som jag äter gör ju blodet tunnare, så om jag ramlar och slår mig kan det lätt uppstå en inre blödning. Men träna på gym får jag göra, det är ­alltid något.”

artikeln i sin helhet

torsdag 29 oktober 2009

Skäll skäll skäll

... inte å mina vägnar, för en gångs skull. Idag bevittnade jag hur någon hade gjort sitt bästa för att anordna ett event och blev fullständigt körd i röven på det hela. Hon hade ordnat en lokal, ett café som snällt nog hade öppet efter stängningstid bara för den goda sakens skull, hon hade tagit sig tid till att bjuda in människor och 4-5 stycken hade sagt att dom skulle komma. Hon kom en halvtimme innan för att arrangera den här träffen. När klockan var dags och en kvart till hade ingen kommit. INGEN. Jag ställer mig frågan: vad är det som gör att 4-5 människor unisont bestämmer sig för att det är helt ok att kissa på någon annans tid och energi? Jag har själv varit i samma situation och kan säga att det inte är ok. Jag blev arg och ledsen för hennes skull och gav henne rådet att inte hålla käft; säg till dom som lovat att komma att dom är assholes.

För övrigt: kan man få vinterbidrag? Det motsvarar kostnaden för min hyra under de månader jag sover. För det är det enda min kropp vill göra: sova sova sova sova. Vi ses i april, typ.

tisdag 27 oktober 2009

Due to lack of interrest, today has been cancelled

Jag säger då det. Orken tog slut någonstans mellan jobbig människa nummer ett och jobbig människa nummer två. Det hjälpte inte att tänka på roliga saker och spontanfnissa som en tossig. Kanske är det lågt blodsocker. Eller nåt. Lösningen till allt går genom magen.

torsdag 22 oktober 2009

Kläder till Halloween

Topp tre av saker jag vill klä ut mig till på Halloween:

3. Prinsessa. Jävligt läskigt ego ska det vara, en bortskämd liten snorunge till flickstackare, det tycker jag är ganska läskigt.
2. Spökplumpen. Material till dräkt: sopsäckar och svarta tubsockar.
1. Storm Trooper. Need I say more?

måndag 12 oktober 2009

Ljudböcker, whatsit?

Alltså, egentligen förstår jag inte grejen med ljudböcker. Det är nån som pratar på i hundra år, men jag lyssnar inte. Det krävs minst lika stor koncentration att lyssna på en ljudbok än att läsa själv, för sjutton. Om inte mer, det är någon annans röst jag måste lyssna till, min egen i huvudet är ganska välkänd vid det här laget. Analysfri. Men å andra sidan får det tiden att flyta förbi i ett makligt tempo och gör det lättare att parkera sin rumpa vid ritbordet. Eller nåt.

söndag 11 oktober 2009

I'm baaaaack!!

Hello ladies and gentlemen. Bloggandet blev inget roligt efter flytten så jag har kommit hem igen :) Bara att börja om, göra rätt och ta vid där jag tänkte att det skulle bli bättre. Det blev sämre och nu tänker jag stanna här och vara oseriös och det seriösa kommer att få vara på uvett.blogspot.com, rätt ska vara rätt.

På senaste har jag varit väldigt seriös så jag har inte så många roliga vagnhistorier, tyvärr. Jag ska istället sukta. Ända sen min barndom har jag varit lite kär i olika karaktärer på teve och här kommer en liten lista. Utan inbördes ordning och rang, förstås:

Crocodile Dundee. Behöver jag egentligen säga varför? Från Australien, han har en stor kniv och skrämmer skiten ur folk bara genom att titta på dom. Så är han charmig också, det är ett måste.

Aladdin. Det går visst att bli kär i tecknade figurer. Aladdin är fartig, äventyrslysten, driftig, och charmig (ni märker här att charmig är en bra egenskap, jä?). Bara minnet av hans replik: "Litar du på mig?" får mig att smälta. Jag försökte få en arbetskamrat att ringa mig och be Peter Jöback säga det i telefon när hon skulle till Nordstan för att få en signering av honom. Men hon ställde inte upp på det, tyvärr.

J.D. i Scrubs. Lite klumpig, men snäll och så är han ju nördig - det måste läkare vara. Han kanske inte alltid säger de bästa sakerna eller gör de rätta movesen, men jag har överseende med det. Jag är även kompis med Zach Braff på Myspace... jag stoppar där.

Peter Parker. Observera: Peter Parker, inte Spindelmannen. Jag tycker om hjälten med de nördiga stora glasögonen och ett stort hjärta, inte helt olikt J.D. Likadant känner jag för Clark Kent, även om jag tycker att Spindelmannen är en lite roligare hjälte än Stålmannen.

Det kommer väl inte som en jättestor överraskning om jag säger Peter Petrelli i Heroes? Av samma skäl som ovan. Ett tag fick man se honom som Bad Boy också, det var lite nice, men jag kom på att den där tjurigheten dom dras med dom där badboysen, it aint for me.

Nyckelord: charmig och nördig. Samtidigt.