Vi har grillmackor på jobbet. Med olika innehåll grillar vi alla i fyra minuter innan kunden får sätta tänderna i dom. Gör man inte det får man ajoj i magen eftersom brödet inte är färdigjäst. Det finns tre olika innehåll och eftersom vi alla är olik a så väljer man även olika.
Den medelålders kvinnan beställde sin grillmacka, så långt så fint. Efter några minuter var en annan grillmacka klar och jag gav ut den till kunden, men han ville ha den i en påse, så jag hängde av detta skäl kvar vid grillen för att ordna det. Kvinnan stod nu vid bänken och stirrade galet mellan mig och påsen.
- JAG HAR BRÅTTOM! och tecknade att hon minsann ville ha påsen jag höll i handen NU.
- Men det här är inte din, det är mannen här. Jag vet inte om hon hörde vad jag sa eller ens brydde sig. Har man bråttom tar man vad som helst tydligen, eftersom det inte var samma innehåll i mackan jag höll i handen som hon skulle ha.
- JAG HAR BRÅTTOM! dånade hon igen på finlandssvenska. Utan att säga något tog jag ut hennes macka ur grillen - det var ändå bara 20 sekunder kvar, la den i en påse och gav den till henne. Hon formligen SLET åt sig mackan, rafsade åt sig sina grejer och stormade ut.
Det händer lite då och då, förstås.
- Jaha, är det en latte, jag skulle ha en cappucino, men jag kan ta den!
- Nej, men det är någon annan som ska ha den latten. Din cappucino kommer snart.
Det är som att dom glömmer bort alla andra i hela världen. Tror dom att jag gör en massa annat än det dom ska ha för skojs skull? För övning? Till mina låtsaskompisar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar