Vi var på Gamle port och sjöng karaoke för glatta livet och var bästisar med alla där, det var hur kul som helst! Enda molnet på himlen var min borttappade mobil som jag hittade igen när jag insåg att jag hade stoppat in den innanför min lilla vante. Det var ju klantigt!
När kvällen var sen och det kändes som att festen höll på att dö ut började jag prata med en kille i baren på engelska. Jag lyckades lura honom lite grann att jag inte var från Sverige och jag gick på samma grej :D Men till sist använde vi rätt språk. Han var trevlig men han var tvungen att gå hem för han var sååå trött och skulle upp tidigt tidigt morgonen efter. Fair enough, trevligt att råkas, häjdå. När jag senare kom ut på uteserveringen och han satt där i godan ro lackade jag ur och talade om för honom att en sån diss är inte ok. Varför inte bara säga: "nej, vet du vad, jag vill inte prata med dig längre, jag ska gå ut på uteserveringen nu och prata med nån annan."? Eller något annat smidigt, inte vet jag.
Senare fick jag chans att ge igen på mänskligheten. Jag stod och väntade på vagnen och en (återigen lite medelålders) man kom fram och tittade på mig. Han försökte få ögonkontakt, jag tyckte det var lite obehagligt för jag ville inte ha ögonkontakt med honom. Jag frågade:
- Är det nånting? Han bara tittade på mig men sa sedan:
- Ska du till Frölunda?
- Ja.
- Jag ska också dit, eller ja, Högsbohöjd. Jag tittade på skärmen och sa:
- Jamen gud så bra, det går en buss dit om bara ett par minuter. Varav han lommade iväg med svansen mellan benen.
Men man ska inte gnälla för mycket. Jag tackade ju faktiskt NEJ till att skeda med Speedwayåkaren från Dalarna.
lördag 24 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar