Jag tycker om att gå på biblioteket. Åtminstone innan jag går in. När jag väl kommer in blir det myror i huvudet på mig. Jag glömmer bort vad det var jag kom dit för, så jag irrar mig bort till tidningshörnan där jag stressat bläddrar i några tidningar för att frenetiskt försöka hitta något att haka mig fast i, något att sjunka ner i, koncentrera mig. Det misslyckas nästan alltid, såvida det inte är riktigt, riktigt lugnt omkring. Men det är alltid ett myller av människor som gör små ljud. Tillsammans med tysthet blir nageltuggande(dom finns alltid där) till ett öronbedövande nervgift som får mig att nästan kräkas. Dessutom blir jag alltid, alltid bajsnödig när jag är på biblioteket. Jag vet inte varför det är så, kanske beror det på att jag just blir så nervös och glömmer bort vad det var jag kom för som gör att magen slår bakut och vill sätta sig någonstans där det garanterat är lugnt.
2 kommentarer:
Du är inte ensam:
http://ask.metafilter.com/19556/Bookstores-the-natural-laxative
Oh käre värld! Det är inte bara jag! Men jag blir nu ännu mer förvirrad. Vad kan det bero på som gör att så många människor har exakt samma syndrom?! Eller ska man kalla det något annat än syndrom? Åkomma, beteende, nyck? Jag har ingen aning, kanske ska jag ta och ringa min gamla miljö- och biologikunskapslärare i gymnasiet? Han brukar tycka om att ta reda på såna konstiga saker. Sture heter han.
Skicka en kommentar