Comic Wars

Ikväll är det dags för Serietecknarbattle på Stadsbibblo. Killen på bilden är Max och jag kommer att stå bredvid honom på scenen och utmana honom i serieteckning. Det kommer bli fullt ös medvetslös, I promise. Be there or be fyrkantig.

Teknikhets värt 1 krona

Ibland ska det då bara strula till sig för en och oftast har det med teknik att göra på något sätt. Jag hade i uppdrag att fixa en affisch att sätta upp på en anslagstavla, helst igår, typ. Så jag satte mig i bibblan och skulle få tag i det jag jobbat med innan.
Gick inte. Min mejlserver var kajko. Fick göra nytt. När jag var klar med den kom jag på att jag inte hade något utskriftskort. Jag gick till receptionen
- Jag har inget utskriftskort, kan jag köpa ett här?
- Javisst
- Kan jag betala med kort?
- Nej, vår kortläsare fungerar inte för tillfället.
- Ojdå. Men hur gör jag då?
- Ja, då får du väl gå till banken och hämta pengar
- Ja, jag behöver kanske inte gå till banken, 7Eleven duger nog. Men jag kan ju inte spara det där jag jobbat med nu.
- Har du inget USBminne?
- Nej, och jag kan inte spara det på någon server på skolan och mitt mejlkonto ligger nere för tillfället.
- Det var ju inte så bra. Det är ju ganska riskabelt att bara lämna datorn sådär.
- Ja, men jag tänkte låsa den. Kan jag göra det? (jag vet att det här går, jag drev bara lite med bibliotekarien för jag fattade att hon inte är så himla haj på datorer ändå. Men fan vad trött hon måste vara på dumma frågor som de jag ställde)
- jaaaaa... eller...
- Jag menar, jag måste skriva ut det här och jag har exakt 7 kronor på mig bara(ett utskriftskort kostar 25 svenska pengar). Jag råkade ge bort mina kontantpengar till en hemlös.
(Här var tricket, spela på blödiga hjärtan. Och jag ljög inte, jag köpte Faktum igår!!)
- Är det bara en sida? Ja, men då kan vi ju kanske ordna det om du har en krona med dig.

Hon hatade mig, men kunde samtidigt inte säga nej. Till slut blev det ändå så att två snälla killar som skrev ut ungefär 70 sidor bjöd mig på utskriften. 1 krona är ju inte så mycket ändå.

Bibliotekets besvärligheter

Jag tycker om att gå på biblioteket. Åtminstone innan jag går in. När jag väl kommer in blir det myror i huvudet på mig. Jag glömmer bort vad det var jag kom dit för, så jag irrar mig bort till tidningshörnan där jag stressat bläddrar i några tidningar för att frenetiskt försöka hitta något att haka mig fast i, något att sjunka ner i, koncentrera mig. Det misslyckas nästan alltid, såvida det inte är riktigt, riktigt lugnt omkring. Men det är alltid ett myller av människor som gör små ljud. Tillsammans med tysthet blir nageltuggande(dom finns alltid där) till ett öronbedövande nervgift som får mig att nästan kräkas.


Dessutom blir jag alltid, alltid bajsnödig när jag är på biblioteket. Jag vet inte varför det är så, kanske beror det på att jag just blir så nervös och glömmer bort vad det var jag kom för som gör att magen slår bakut och vill sätta sig någonstans där det garanterat är lugnt.