Körschema för att shoppa:
- Ha ett behov - dvs något jag behöver.
- Leta upp var det finns
- Kolla vad det kostar (De här två sker på Internet)
- När jag funnit var det finns till vettigt pris så - om jag inte handlar det på Internet - skriver jag ner det på en lapp och åker till butiken. Väl där zoomar jag in på saken jag ska ha, roffar åt mig det från hyllan och speedar mot kassan för att betala.
Vad händer annars? tänker ni kanske nu.
Jo, såhär brukar det gå annars: Jag flamsar in i en butik och vandrar planlöst omkring och vet helt plötsligt inte vad jag letar efter. Gradvis krymper jag och butiksinredningen växer. Det är lite som att vara Alice i Underlandet. Självklart stiger också pulsen i takt med att jag krymper. Det här är inget skämt. Jag var ute och flanerade på stan med en kompis och vi gick in på Magasin 11. Där inne fanns det massa massa små saker att titta på, en massa fina saker och jag visste inte riktigt vart jag skulle börja. Efter tio minuter kändes det inte ok längre och jag sa till min vän att min puls inte riktigt var som den skulle. Han trodde inte på mig tills han fick känna på min handled och utbrast att jag var så jävla knasig. Vi var ju självklart tvungen att gå ut ur butiken till frisk luft, mer rymd, snällare färger och färre prislappar.
torsdag 13 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar