Men för fan. Ibland råkar man(åhjo, alla, jag menar alla) ut för minusmänniskor och det får väl vara så ibland. Men hater bitch from hell kan bara inte släppa det. Den där jävla ödlan kom in idag och snackade skit om mig för mina kollegor så att jag kunde höra det. Eftersom mina kollegor tar allt hon säger med en nypa salt så bryr dom sig inte så mycket. Tyvärr kan dom inte göra mycket mer än att nicka och säga umhum, precis som med fyllon på vagnen. Den mörka sidan av serviceyrken, kan man väl säga. I huvudet beräknar jag strategiska hämnder, för eftersom hon tydligen inte kan släppa det, hur ska jag kunna göra det?
Hämnder:
- Hon ska alltid få äckligt kaffe och hon ska få veta om att det är specielly made for her.
- Med armen i bästa "jag vet inte vad det där är!"-stil utsträckt och utbrista: jag gör INTE kaffe till HENNE.
- Fråga henne lugnt och sansat: Så du blir slagen hemma? Det är ju tråkigt.
Eller hur gör man? Jag har fått veta av de andra som jobbar där att om hon bara accepterar en så är hon så göllig så och man ska behandla henne bra. Tyvärr tycker jag att den attityden är jävligt minus och min gräns är överskriden, I'm sorry. För mig kan hon dra något gammalt över sig och gå någon annanstans, jag kan klara mig utan henne for sure.
söndag 29 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hahaha, cappuccino mindre mjölk? Vänta bara tills du råkar ut för gör-om-mitt-kaffe-fem-gånger-det-blir-aldrig-tillräckligt-varmt-käringen! Nästa gång hon ber mig göra om hennes kaffe går jag runt och ställer det i mikron.
Pusspårej!
*Hurven* Det är ok att säga till om det blir knas, men nån jävla måtta får det vara. Oftast är det ju inte vad man säger så mycket som h u r man säger det som räknas.
PUSS, Tove!
Skicka en kommentar