Perfect

Igår ringde min pappa, helt oväntat. En uppdatering några gånger om året, det räcker väl?!

- Jobbar du kvar på samma ställe?
- Ja, och jag bor kvar på samma ställe också. I alla fall tills juni, då vet jag inte riktigt hur det blir. Jag hyr ju i andrahand. Men serierna går det bra med!
- Jasså, är du med i den där tidningen?
- Nemi, ja... Den finns på affär'n.
- Ja, det är bra att du jobbar, så att det blir mer av dig än bara cafétjej.

Nej, jag är inte gruppchef på ett stort företag, nej, jag har inte ens ett hus och pojkvän, nej, jag är inte lyckad, inte än. Ska bara jobba lite till, jag lovar! Jag fattar att han vill att det ska gå bra för mig. Men kan det inte vara ok att "bara" vara cafétjej? Är jag oduglig tills jag bevisat motsatsen? Precis som jag alltid varit. Jag är helt nöjd med att inte prata med honom så ofta...