Jobba jobba joooobbaa!

Ajjemen. Idag klev jag upp 4.45 på morgonen för att svänga till lite kaffe till resenärer och jobbare med koffeinbegär. När jag jobbat till 10 åkte jag hem efter lite tjoller på stan för att jobba hemma. Det går något trögt då jag blivit s j u k. Det är inte så farligt, och ni behöver inte oroa er för att jag nyst ner i några kaffemuggar eller äcklat till någon mat för jag har plockat disk och hämtat lådor idag, det är vad jag gjort.

Jag vill inte vara sjuk. Jag vill jobba och vara bäst och piggast och gladast och så vill jag komma hem och tuscha så det skvätter för att sedan åka iväg till gymmet och lyfta vikter. BIFFA! Men inte idag. Nu får jag gott ta det lugnt och helt enkelt bara göra mitt bästa och strunta i gymmet. Fifan. Nu ska jag gå och duscha, jag luktar fot. USCH!

Lata 80-talister?

I think not!

Jag fastnar alltid vid P3's Hallå P3. Idag talas det om hur unga människor sitter i skiten för att de inte får någon A-kassa och arbetsbristen i Sverige idag. Och i vanlig ordning mejlar en sur jävla gubbe in och gnäller om hur 80-talister är lata och bara vill ha roliga jobb ("jaaag vill jobba med meeedia") och hellre struntar i att jobba om alternativet är att kränga burgare eller sopa golv. Det är den värsta skit jag hört. Det handlar mer om hur personen är i fråga. Jag känner många människor från olika områden av åldrar, världsdel, bakgrund hej och hå. Jag känner några lata jävlar, men jag känner mest aktiva, hårt arbetande människor som vill jobba och som inte är rädda för lite skit under naglarna. En vän till mig säger upp sig från sitt caféjobb för att åka till Danmark över sommaren för att plocka jordgubbar. Är det glassigt, det? Tjänar man pengar på det? Inte glassigare och mer betalt än att kränga kaffe, jag lovar dig.

Till alla 19-åringar med uppgivna röster om hur föräldrarna måste försörja en, varför inte åka utomlands och jobba? Have the time of your life, jag lovar! Det är inte hemma, det är osäkert, det är skitskrämmande men fan, skinnet på näsan blir lite tjockare. Och jobben finns, tro mig. Vad ska du göra annars? Du har inget jobb och ingen bostad att lämna, så kör hårt!

Äntligen ledig!

Jag har jobbat 12 dagar i sträck. Jag är ganska trött nu. Jag ska vara ledig i två dagar. Med ledig innebär att jag istället för att vara anställd och jobba på café ska jag jobba hemma med en ny serie. Styra upp skit, som. Så är det att vara ledig! Superkul.

Jag tänker i n t e följa med på utgång om någon frågar. Glöm det, jag ska sova. Hejdå!

Gnäll eller genväg?

Så. Om du ser någon uppfinna hjulet, sätter du dig och tittar på (lägg till faktorn att du väntar på att hela bilen ska bli klar och åka med på roadtrip) eller förklarar du att hjulet redan finns och ger förslag på hur bilen ska bli klar fortare, eftersom du redan byggt ett par stycken? Det är en fördel om fler än du vet hur man bygger bilar och därför tar du inte över hela arbetet själv. För man kan inte göra allt själv, helt enkelt.

Det är frustrerande när man försöker ge en genväg till hur någon annan ska kunna jobba effektivare när den personen bara ser det som att man tycker den personen gör ett dåligt jobb - så INTE samma sak! Jag vet inte hur man ska kunna få den personen att inse att det inte är gnäll, utan just att man försöker hjälpa han/hon att bli bättre. Självklart finns det dåliga sätt och bra sätt att säga samma sak många gånger, men jag tyckte själv att jag la upp det på ett bra sätt och sa som det var också - att det inte är kritik, det är inte för att vara taskig; det är tips från coachen. Vad gör man?

Hetsaren

Oj! Vad jag fick veta idag!

För ett tag sedan hade vi en kille hos oss som provjobbade. En dag dök han helt enkelt inte upp till jobbet och det blev total kalabalik på grund av det. Han fick inte fortsätta jobba, av uppenbara skäl och jag frågade då om det fanns något speciellt skäl till det. Jag fick inget svar då och glömde bort det lite grann. Idag tog jag upp det igen och fick veta att det var på grund av MIG!

Han tyckte att jag hetsade honom för mycket. Hoppsan, Kerstin! Jag vet inte, jag försökte bara sätta lite fart på honom, det gick i knapp styrfart ju. Och när saker inte händer tillräckligt snabbt så ökar jag för att balansera ut, liksom. Kanske tog jag i lite för mycket, kanske överreagerade han, kanske både och. Men hur som helst så såg inte min chef det som ett problem som ligger hos mig och Sara sa några uppmuntrande ord till mig, så allt är bra, bara bra.

Jag råkade säga att jag kunde jobba öppning imorgon. Jag antar min mun var frikopplad från hjärnan... Jag skulle ju vara ledig! Men vad gör man inte för pengar och gott sällskap?

Glitter och glam!

Långfredagen har jag hört något om att det ska vara en sorgedag, om man är religiös. För många andra är det en resdag och för mig har det varit en jobbdag. Eftersom alla dom där resemänniskorna är beroende av mig och mina arbetskamrater när dom ska iväg så har vi gjort vårt bästa. Det var så sjukt mycket folk att vi inte hann göra alla mackor så tidigt som vi skulle. Vi var ett bra gäng som jobbade (det tycker jag i och för sig för det mesta, vilken dag som helst nu för tiden) och trängdes bland kaffemuggar, kannor och allt vad det nu var. Jag ville inte ens gå därifrån efteråt för det gick så himla bra för oss! Ibland känner jag mig lite småkär när jag är på jobbet :D

Nu har jag just kommit upp från badkaret med en glittrig badbomb i, sitter på sängen alldeles glittrig och glammig iklädd linne, matchande trosor och benvärmare. Min favoritkombo - naket är bra! Det enda som fattas är någon som talar om för mig hur het jag är och ett schysst ligg. Men man kan inte få allt här i världen.

Alldeles för lite tid och alldeles för mycket jobb

All work and no play makes Yvette a wacko kid.
Jag har bett min chef om att få jobba lite mindre för att det är bra för mig. Men vad händer? "jaaadå, jag kan ta ett extra pass, det är luuuuugnt!" Åh, dumma brud. Och imorgon skulle jag vara ledig, trodde jag. Men icke, där hade jag i ett obetänksamt tillfälle sagt att jag kunde jobba åtta timmar, vilket jag glömde bort och kom på idag när Viktoria påminde mig. Så imorgon istället för att ta det ganska lugnt, pilla med collage, serier, SVÄRJÖ, Bestfriendmonster, gå och träna lite grann och sedan åka till Bennie för Heroeskväll ska jag nu först jobba hela halva dagen, klämma in en speed-date med Elin och sen åka hem och träna och sen till Bennie. Jag kommer döööööööööö.

Men på tisdag, då jävlar! Då är jag ledig en hel dag!

Back to work!

Så, nu är jag officiellt friskförklarad, för jag har jobbat idag. 8 timmar av jobb, lite hosta och snor som jag kladdat kring i mitt ansikte(att jag fanimej aldrig lyckas snyta mig som en normal människa) och jag lever fortfarande! Jag ville inte jobba, för jag har äntligen lyckats jobba med en ny serie. HEMMA! Det är inte varje dag det händer, liksom. kanske var det för att jag möblerat om - lägenheten ser inte ut som en knarkarkvart längre (en stund) och jag ser saker bara för att nu står sängen vid fönstret och jag tycker om dagsljus. Vill vara ledig mer och rita. Tuscha.

Perfect

Igår ringde min pappa, helt oväntat. En uppdatering några gånger om året, det räcker väl?!

- Jobbar du kvar på samma ställe?
- Ja, och jag bor kvar på samma ställe också. I alla fall tills juni, då vet jag inte riktigt hur det blir. Jag hyr ju i andrahand. Men serierna går det bra med!
- Jasså, är du med i den där tidningen?
- Nemi, ja... Den finns på affär'n.
- Ja, det är bra att du jobbar, så att det blir mer av dig än bara cafétjej.

Nej, jag är inte gruppchef på ett stort företag, nej, jag har inte ens ett hus och pojkvän, nej, jag är inte lyckad, inte än. Ska bara jobba lite till, jag lovar! Jag fattar att han vill att det ska gå bra för mig. Men kan det inte vara ok att "bara" vara cafétjej? Är jag oduglig tills jag bevisat motsatsen? Precis som jag alltid varit. Jag är helt nöjd med att inte prata med honom så ofta...