Tjock och ful och DUM!

Jag har gått runt i ett ständigt rus av ilska hela dagen. Det började igår med att jag tyckte att vissa saker var jobbiga och jävliga och jag var trött på idioter i världen och har lett till att jag idag tycker att de flesta i min omgivning är sämre sortens, allihop.

Det fick mig att minnas ett telefonsamtal som väckte mig mitt i natten för något år sedan. Det var Henrik som var satt på Kumla torg tillsammans med två kompisar fulla som kastruller allihop. Henrik är väldigt duktig på att prata, jag förstod inte allt men jag är inte den som lägger på i någons öra. Hans två kompisar var väldigt nyfikna på mig och en av dom försökte ta telefonen från Henrik för att prata med mig. Han stod ut en liten stund, men ville inte ge bort telefonen. När han till slut fick nog skrek han till sin kompis:

- Nej, du får inte prata med henne!
- Varför inte?
- För du är tjock och ful och DUM!

(sådär ser Kumlaanstalten ut. Jävligt ful är den)