Jag åkte buss idag, som omväxling. Vagnen går ju inte överallt, så man får komplettera med buss helt enkelt.
Ibland stannar bussen, och det tar några minuter innan man reagerar. Varför står vi stilla? Det hände idag. När vi hade stått stilla vid en hållplats några minuter utan att någon krånglade med barnvagnar eller rullstolar för att komma ut och inget annat verkade hindra - jag såg visserligen inte vad som pågick framför bussen - började fler än jag skruva på sig. En tjej gick fram och frågade vad som pågick.
- Han står stilla med sin bil där framför, sa busschauffören.
- Men kan du inte backa då? frågade tjejen.
- Nej det går inte att göra det. (varför skulle det inte gå att backa med en buss? Man kan backa med 7 miljarder meter långa långtradare)
- Men ska du inte gå ut och säga till honom? Vid det här laget hade busschauffören stängt av bussen och stod bara där.
- Varför skulle jag göra det? (Varför skulle man inte göra det?!)
Nu hade en till tjej gått fram till chauffören och dom såg på varandra. Båda gick av, gick fram till bilen som blockerade bussen och bad honom flytta på sig. Hur svårt var det?! Tack till dom, men den slöa chauffören borde få sig en stor fet tankeställare i födelsedagspresent. Alternativt en stor fet känga i sitt lata arsle. Jag hoppas han fyller år snart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
*Viftar ivrigt med handen i luften*
Snälla fråga mig om jag vet varför du har en bild på en smörkniv i sammanhanget. Jagvetjagvet JAG VET!
(tänker smörknivslobotomering, am I right or am I right!)
HAHA! Det skulle kunna vara det. Jag tänkte mest att han var slö som en smörkniv både i kropp och sinn, men tanken på att utföra lite precisionsarbete med ett otympligt verktyg på någon som helt uppenbart inte förtjänar bättre är ganska lockande.
Skicka en kommentar