Hur man INTE imponerar

Jo, mycket riktigt. När jag kom hem och tog av mig skorna så stank fötterna död och vanära. Folk som ljuger svartnar tungan på och folk som häver ur sig dumma saker får fotsvett.

Jag försökte skämta med min otroligt korrekta lärare i skolan idag. Det var mindre lyckat. Han sa att han fanns till där för att hjälpa oss med uppgifter och att vi skulle ta tillvara på det. Jag höll med och gjorde ett jävligt dumt utlägg om hur lärare som inte har något att göra alltid har en kaffetermos med sig så att dom åtminstone ser upptagna ut(jag har sett det på riktigt, jag lovar!). Han verkade inte uppskatta skämtet, men man vet aldrig. Han sa i alla fall lite senare - han var otålig och vi var sega att komma igång - att han skulle nog gå och ta den där koppen med kaffe i alla fall. Som sagt; Jag vet inte! Han kanske hatar mig nu och tror att jag tycker att han är en lat jävel. Inte alls.

Bilderna är en bildgåta, nästan en rebus, men jag är asdålig på rebusar så jag kan inte sätta ihop såna.. Vad kan det bli, tro?

Dråpliga lärare

Jag läser just nu en kurs på högskolan. Vi har två olika föreläsare, en kvinnlig och en manlig. De är båda laddade till tänderna med humor, det märks. Studenterna är lite mer avslappnade på den manliga lärarens föreläsningar, kanske mest för att hon pratar så fort och är lite svårare att förstå (det är i alla fall som jag förstått det) så folk sitter lite grann som frågetecken. Jag kan förstå hennes frustration under lektionerna när hon frågar saker och alla sitter som fågelholkar och säger ingenting. Eftersom hon jobbat i ungefär hundra år med samma kurs så är hon säkert trött på att ställa samma frågor och att få samma dumma frågor av studenter år ut och år in. Ibland får hon i alla fall in riktiga dunderkängor av dråplig humor som gör att jag viker mig dubbel av skratt.
- Hur ska vi kunna det här på tentan?
- Jo ni förstår, det står i kursboken. Det är nämligen meningen att ni ska lära er det som står där i.