Hur känns det att vara man?

Jag har lyssnat på radion hela kvällen samtidigt som jag har pulat runt hemma. Jag har lyssnat på nyheterna hundra gånger ungefär och även en gammal intervju med en arg Nour El-Refai som i min mening är en kvinnlig version av Magnus Betnér. Jag skrattade inte så mycket åt det hon sa, mest på grund av att hon nog inte försökte vara rolig(och jag brukar inte skratta jättemycket åt Magnus Betnér heller) Bara skitsur och jag tyckte dom det. Hon ägnade hela intervjun åt att propagera för att det är svinigt att allt ska behöva delas upp i att vara man och att vara kvinna. Om kvinnor gör något in en mansdominerad sfär så ses det som löjligt, medans män som äntrar den kvinnliga sfären(säg dagis) blir upphöjda till skyarna. Det allra töntigaste är att man utmärker så himla mycket att en kvinna gör något speciellt om det är i ett mansdominerat yrke(oftast handlar det om yrken).

Det allra roligaste var klockan åtta när jag åter igen lyssnade på nyheterna och efter det kom P3 Personligt som handlade om en 22 årig tjej och berättarrösten sa: "Hur är det att vara tjej och satsa på musik? Hur är det att vara tjej och... bla bla bla" Vad spelar det för roll att man är tjej och satsa på musik? Varför inte säga... hur är det att satsa på musiken? Det är väl speciellt nog? Och face it, det finns väldigt många tjejer som håller på med musik, minst lika många som killar. Så varför är det extra jobbigt för tjejer? Jag fattar inte. Snälla Bullen, hjälp mig.

Alla onda ting är tre

Min morgon var inte den bästa och jag trodde till min fasa att det skulle hålla på så hela dagen.

På morgonen på väg till jobbet satte sig en kille framför mig. Med en av de värsta kroppslukterna jag någonsin erfarit. Jag drog upp kragen på min tröja över halva ansiktet, försökte tänka bort stanken och höll fast vid tanken: Det är inte mitt fel att du luktar illa, så jag gör såhär utan att skämmas.

När vi hade öppnat var det mycket att göra eftersom vi var en man kort och jag skulle hjälpa till i kassan samtidigt som jag gjorde tre andra saker. Jag trodde det skulle gå fort, men såklart fick jag en packad kvinna på halsen. Det tog sin lilla tid för henne att bestämma sig för vad hon ville ha. Hon ville sedan byta ut sin kanelbulle för att en annan bulle helt säkert hade ett högre gramtal än den hon fått. Som tur var så var det inte mig hon pratade med då (hon fick ingen ny bulle), jag hade haft svårt att hantera situationen.

Nästa gång jag skulle hjälpa till i kassan var den en gubbe som inte var den charmigaste direkt. Om du tänker dig en jobbig tonåring som måste ha hjälp med precis allt och sätt in den i en 60årig man. Det var nästan så man ville säga: "Vill du ha hjälp med att äta också? Kanske vi ska tugga din scones åt dig?"