Den dära vagnen

Klockan är 6.25 på morgonen, jag är på väg till jobbet och på kliver HAN. Ok, så här: Tänk dig sjunde klass. I din klass går en kille som alltid har tuggummit i munnen, han är lite osäker egentligen men det låtsas han inte om. Istället för att vara högljudd och skränig för att täcka över sin osäkerhet drar han fram coolkortet ur jackärmen. Bara det att han misslyckas fatalt. Det är ok, jag kan nästan förlåta det beteendet för en sjundeklassare. Men på en vuxen man blir det bara fruktansvärt irriterande halv sju på morgonen på väg till jobbet. Att han dessutom är ganska - ursäkta uttrycket - ful och inte kan för sitt liv hålla käften stängd medans han slafsar med tuggummit gjorde det hela outhärdligt. Eftersom jag bor i den del av Göteborg där alla är knasiga så gör det nog inget att jag håller för öronen och blundar när jag åker vagn, men varför ska jag behöva göra det - egentligen?