Ojojoj. Fredag är partydagen, helt klart. På väg hem från jobbet nyss satt jag på vagnen och självklart ska Fyllot sätta sig bredvid mig. Han presenterade sig själv och berättade för mig att
- han som ung fick ett stipendium värt tre miljoner för att åka till USA. Eller om det var för att plugga på Chalmers. Jag vet inte riktigt.
- han stannade på Chalmers
- han var bäst i Sverige på kulstötning
- han hade en ryggskada som läkarna höll käft om. Dom kunde ha tagit livet av honom! "Dom jävlarna"
- hans son är bäst i Sverige på Thaiboxning. Ställer upp i VM nästa år
- hans dotter är 29 år och har jobbat som modell i 11 år. Hon får 50 000:- för två timmars jobb
- han kan låna pengar om det är så, men det behövs inte.
Jag säger som jag sa till Lisa imorse om folk som berättar vilda historier: Om dom vill ljuga och kalla det sanning, då får det väl vara sanning då. Så många gånger när man var liten och någon ljög för en och man lyssnade och nickade, kanske höll med, bibehöll diskussionen osv. och sedan fick höra
- Meh! Trodde du verkligen på allt det där?! Fan va dum du är! (oh nej, det är inget skämt, det här är ordagrant citat)
Sanningen att säga är... jag bryr mig bara inte. Så länge det inte berör mig, det är inga löften till mig gjorda... who cares?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar